Virkeshandelsöversikt april 2026

Med en virkesförsäljningsplan kan du förbereda dig för en återhämtning på virkesmarknaden

Virkeshandeln har varit dämpad. Virkesköparna har ännu inte aktiverat sig på samma sätt som under tidigare vårar. Inte heller säljarna tycks ha någon brådska, eftersom virkespriserna tidigare år har varit högre och försäljningsvolymerna stora. Nu har priserna på massaved sjunkit kraftigt. Samtidigt har priserna på stock på vissa håll återhämtat sig från höstens lägre nivåer.

Det lönar sig att konkurrensutsätta virkesaffären, eftersom priserna i konkurrensutsatta affärer ställvis har varit upp till en femtedel högre än nivån i den nationella statistiken. Det är klokt att förbereda sig för virkesaffärer med en virkesförsäljningsplan via skogsvårdsföreningen.

Lagernivåerna börjar bli låga

Virkeshandeln ligger nu nästan en fjärdedel efter fjolårets nivå. Orsakerna till den dämpade utvecklingen är flera. Det globala geopolitiska läget påverkar oundvikligen efterfrågan på och kostnaderna för skogsindustrins produkter. Fabrikerna har också ökat sina produktionsstopp under våren. Den kalla vintern påverkar både torkningen av skogsbilvägar och drivningen i skogen – tjälen är djup och smälter långsamt. Samtidigt väcker den exceptionellt svaga marknaden för virke förvåning, eftersom lagernivåerna redan börjar bli låga.

Aktiviteten på virkesmarknaden håller endast på att vakna ur vinterdvalan. Längs vägarna syns knappt några virkesavlägg, och även terminalerna börjar tömmas. Däremot syns långa tåg lastade med virke på spåren och bangårdarna. En modern cellulosafabrik använder närmare 20 000 kubikmeter virke per dygn, medan ett helt tåg som mest rymmer en tiondel av detta. Behovet av virke är alltså fortsatt stort – men handeln har ännu inte tagit fart. Det väcker frågor om hur långsiktig virkesanskaffningen egentligen är. Börjar man köpa virke först när lagren är helt tömda?

Ingen skyldighet att sälja till vilket pris som helst

Skogsägare gör klokt i att inleda förberedelserna för virkesaffärer redan nu. Det enklaste sättet är att kontakta sin egen skogsvårdsförening. Genom att upprätta en virkesförsäljningsplan kan man i förväg förbereda sig väl för virkesförsäljning. Virkesaffären konkurrensutsätts mellan alla lokala köpare, vilket ger det högsta möjliga priset vid tidpunkten. Om prisnivån ändå inte motsvarar skogsägarens förväntningar finns ingen skyldighet att genomföra affären.

Vid en konkurrensutsättning måste den vinnande köparen lägga ett bud som motsvarar den högsta nivå till vilken denne är beredd att köpa virket. Därför ligger prisnivån i konkurrensutsatta affärer betydligt över statistiken, där även direktförsäljning ingår. Skillnaden i pris per sortiment mellan skogsvårdsföreningens konkurrensutsatta affärer och den nationella statistiken har regionalt varit upp till 2–5 euro högre. Skillnaden skulle vara ännu större om man rensade bort alla konkurrensutsatta affärer ur statistiken och jämförde affärer av motsvarande storlek.

Konjunkturläget inom skogsindustrin är känsligt, och mycket beror på utvecklingen i Mellanöstern. Situationen har redan påverkat oljepriset och räntenivåerna, vilket i sin tur har en negativ effekt på skogsindustrins produkter – både genom minskad efterfrågan och ökade kostnader. Produkter från den kemiska skogsindustrin fyller människors grundläggande behov och deras efterfrågan kan därför antas vara stabilare. Den mekaniska skogsindustrin är däremot mer utsatt för snabba ekonomiska svängningar. Priserna på slutprodukterna har höjts, men frågan är hur mycket de kan höjas innan konsumtionen påverkas märkbart.

Månadens faktaruta

Allt fler skogsägare konkurrensutsätter sina virkesaffärer, visar vårens Metsätutka-enkät. Två tredjedelar begär offerter från flera köpare, och fyra av tio använder skogsvårdsföreningens experter som stöd. Det är i dessa virkesaffärer man är mest nöjda.

Skogsägarnas egen tilltro till ekonomin är enligt enkäten i tydlig uppgång, trots att den ekonomiska situationen inom skogssektorn uppfattas som försvagad. Skogsägarnas förtroendeindikator har nämligen ökat jämfört med motsvarande mätning i höstas.

Mer information (Metsätutka, på finska):
https://www.mtk.fi/-/metsatutka-kevat-2026
Mer om Metsätutka och skogsägarnas förtroendeindikator (på finska):
https://www.mtk.fi/-/metsatutka
 
Kalle Karttunen, forskningschef
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry
Översättning: Mats Holmgård, SLC