Skogens mångfald

Att trygga naturens mångfald är en del av vårt dagliga arbete i skogarna. Detta inkluderar bland annat omfattande certifiering av skogar, att beakta utrotningshotade arters livsmiljöer och att lämna dessa livsmiljöer utanför skogsåtgärder, att bevara värdefulla naturobjekt och många frivilliga åtgärder för skötsel och skydd av skogsnaturen.

Sätt att trygga mångfalden som beaktas i skogsvården

• Användning av inhemska trädslag. Inom skogsbruket hindras främmande arter från att hamna i den finska naturen med noggrant reglerad produktion av plantor och frön. Vi använder endast sådana trädslag som hör till den finska naturen.
• Att ta hand om vattendrag och dämpa övergödningen. Skogscertifiering föreskriver en skyddszon på stränder vid avverkningar nära vattendrag. På så sätt hindrar man effektivt näringsämnena från att fritt rinna ut i vattendragen. Dessutom säkerställer man bland annat vid gödsling att avståndet till vattendrag är tillräckligt. Ibland måste diken rensas så att skogens vattenbalans förblir bra. Innan detta görs utarbetar man en vattenskyddsplan så att man inte av misstag skadar vattendragen.
• Att trygga särskilt viktiga naturobjekt och lämna dem utanför skogsåtgärder. I skogslagen har fastställts en grupp särskilt viktiga naturobjekt, såsom bäckar, svackor, källor, områden med moskog, bördiga mindre lundområden och höga stup. Varje proffs inom skogsvårdsföreningen känner igen dem och hjälper skogsägaren skydda dem.
• Livsmiljöer som anges i naturvårdslagen. De naturtyper som nämns i naturvårdslagen får inte ändras så att bevarandet av deras särdrag äventyras.
• Bevarandet av utrotningshotade arters livsmiljöer. Inom skogsbruket ser man till att utrotningshotade arters livsmiljöer bevaras. Skogsägaren kan också med frivilligt skydd förbättra möjligheterna för utrotningshotade arter att överleva.
• Att lämna grupper av naturvårdsträd vid avverkningar. Träd lämnas i skogen även i samband med slutavverkningen. Grupper av naturvårdsträd erbjuder skydd åt djur, och när de blir äldre och murknar blir de död ved och erbjuder en livsmiljö för många utrotningshotade insekter.
• Skyddsbuskage. Buskage som består av granar som underväxt, lövträd och buskar erbjuder skydd och näring särskilt åt skogshönsfåglar. Vi rekommenderar att buskaget till sitt bestånd består av olika trädslag. Skyddsbuskage och grupper av naturvårdsträd bildar en utmärkt helhet för tryggandet av mångfalden.
• Högstubbar görs i samband med alla avverkningssätt. Deras syfte är att öka mängden död ved som är viktig för mångfalden.

Skogsägarens frivilliga sätt att öka mångfalden

Utöver det som nämnts ovan finns det många frivilliga sätt för skogsägaren att främja mångfalden. Nedan följer några exempel:

• Gynna odling av blandskogar. Spara flera olika trädslag redan i plantskogsskötseln så att artrikedomen ökar.
• Lämna högstubbar i samband med avverkningarna. Då de murknar erbjuder de en livsmiljö för flera insekts- och svamparter.
• Utför inte åtgärder på ställen som med tanke på skogsproduktionen är av mindre värde.
• Gynna stora grupper av naturvårdsträd.
• Lämna videväxter på ställen där de inte stör verksamheten. Blommande vide är en utmärkt näringskälla för stora surrande insekter på våren.
• Häng upp fågelholkar.
• Erbjud din skog för frivilligt skydd.

Bekanta dig också med MTK:s program för biologisk mångfald. (pdf)