Skogar och klimatförändring

Skogsägare som hejdare av klimatförändringen 

Träd avlägsnar kol ur luften genom fotosyntes. När skogarnas tillväxt överskrider det årliga uttaget fungerar skogarna som positiva kolsänkor. Så har det varit i Finland sedan 1970-talet. FFrån den tiden har våra skogstillgångar ökat med en miljard kubikmeter – inom samma tid har man i skogar avverkat över tre miljarder kubik för användning som råmaterial. Med hjälp av bra skogsvård förblir våra skogar massiva kolsänkor i alla undersökta scenarier. 

Öka trädbeståndets tillväxt och mängd 

Förnya alltid din skog effektivt. Skogslagen möjliggör såväl odling som naturlig förnyelse i sina diverse former. Allt börjar i ståndortens möjligheter, men det lönar sig att gynna blandskog. En blandskog producerar mer träd och andelen kol är större i lövträd. 

Inom skogsvården har man inte råd att slappna av. Försummar man vården av unga bestånd anstränger man både skogsägarens plånbok och kolbindningen. Utför alltid plantskogsvården och de första gallringarna i tid. 

Om objektet möjliggör det kan du bevara skogen som kolförråd en längre tid genom att förlänga omloppstiden. Du får samtidigt fler värdefulla stockar och en större del av virket används för långlivade träprodukter som även de är kolförråd. Främja ett ökat träbyggande. 

Med beskogning av trädlösa impediment producerar du helt nya kolsänkor. Beskogning stöds med statsmedel.  

Att öka skogsvården är mycket kostnadseffektivt klimatarbete. Att minska på avverkningarna är över tio gånger dyrare när man samtidigt förlorar mervärde och ersättningen av fossila råvaror. 

Minska utsläppen från jordmånen 

Skogar på torvmarker är den största utmaningen. En dikad myr blir ett klimatutsläpp när den torkande torven sönderfaller efter att mikrobverksamheten blivit snabbare. IInom torvmarksskogsbruk påverkar justeringen av grundvattnets yta, utöver växthusgaserna, även utsläpp till vattendragen. Man ska trygga tillväxten av ett skogsbestånd som fungerar som en kolsänka. 

Gödsling med aska är ett utmärkt alternativ på torvmarker. Den större tillväxten utökar kolsänkan och den ökade fotosyntesen håller grundvattnet lågt. Kontinuerlig beståndsvård är också lämplig särskilt på torvmarker. När det alltid finns minst 100–120 kubik levande trädbestånd per hektar är trädbeståndets transpiration vanligen tillräcklig. Båda metoderna kan betydligt minska behovet av iståndsättningsdikning och samtidigt förbättras vattnets status.  

Insamling av avverkningsrester som genomförts i enlighet med skogsvårdsrekommendationerna för användning som bioenergi är lönsamt med tanke på klimatet. Avverkningsavfall sönderfaller snabbt och det lönar sig att använda det som energi. 

Dämpa skogsskadorna och anpassa dig 

Klimatförändringen kan inte förhindras. Den är redan här och framskrider. Alla skogsskador med undantag av snöskadorna i Södra Finland kommer sannolikt att öka. Därför måste vi anpassa oss. 

Förbättra skogens härdighet mot stormar genom att gallra i tid och lämna naturvårdsträden i grupper. Blandskogar tål skador bättre, gynna alltså sådana.  

Uppmärksamma gamla grandungar och förnya de som är i dåligt skick, på så sätt förhindrar du skador från granbarkborre. Vid problem med rotticka ska du byta trädslag. Använd förädlade plantor, de växer mer effektivt och håller bättre mot skador.  

Fortsätt i allmänhet ditt utmärkta arbete med skogsvården och läs MTK:s klimatprogram. Där skapar man tro på framtiden. Sluta känna dig skyldig. Det kommer att finnas många som pekar ut jord- och skogsbruket, men du är inte problemet. Du är en del av lösningen.