Skogsgläntan deltog i Nordisk Digital Skovkonference: Skov og Klima 20.4

osterbotten

Skog och klimat 20.4.2024

Skogsgläntan deltog i Nordiska Digitala Skovkonferensen "Skov og Klima" som hölls lördagen den 20 april mellan kl 12:00 och 17:00 finsk tid. Konferensen erbjöd en djupdykning i det viktiga samspelet mellan skogarna och klimatförändringen. Med en imponerande sammansättning av talare och intressanta ämnen, gav konferensen en hel del intressanta insikter från de olika nordiska länderna. 

Programmet inleddes med att Ragnhildur Freysteinsdóttir, ordförande för Skógarkonur – Skovkvinder Island, önskade alla deltagare välkomna. Därefter gav oss Þröstur Eysteinsson, tidigare direktör för Islands Skovservice, en inblick i det isländska skogsbrukets framtid. Vi fick bland annat lära oss om att beskogningen av landet mestadels finansieras genom försäljning av kolkrediter (eng. carbon credits). 

Upptagning och utsläpp av koldioxid i den norska markanvändningen

Från Norge bidrog Gunnhild Søgaard, avdelningsledare/forskningschef vid Nibio. Föreläsningen handlade om upptagning och utsläpp av koldioxid i den norska markanvändningen. Vi fick en bättre inblick i hur det norska skogsbruket har sett ut i historien och hur framtida trender påverkar markanvändningen.  

Senaste forskningen om skogsskador

Från Sverige gav Johanna Witzell, professor vid Institutionen för Skog och Träteknik vid Linnéuniversitetet i Växjö, deltagarna en inblick i den senaste forskningen kring skogsskador, samt metoder och innovativa verktyg som utvecklats för att hantera sådana. Witzell betonade vikten av att i ett tidigt skede identifiera skogsrelaterade sjukdomar, så att deras utbredning kan förhindras och kostnader för att hantera dessa hålls nere. 

Samarbetets betydelse för jord- och skogsbrukets klimatåtgärder

Därefter stod Finland i tur. Mari Lappalainen från Finlands nationella klimatenhet och Christel Holmlund-Norrén från Yrkeshögskolan Novia gav deltagarna en inblick i samarbetets betydelse för jord- och skogsbrukets klimatåtgärder. Vi kunde bland annat se att trenden med upptagning och utsläpp av koldioxid i Norge motsvarade läget i Finland. Dock med något års fördröjning. Deltagarna från de övriga nordiska länderna fick också bekanta sig med de österbottniska skogarna och vilken betydelse vattnet har här. 

Isländska skogar

Konferensen gav också en inblick i de isländska skogarna. Vi fick lära oss att ca 40 procent av Island har varit beskogat kring år 900. Det var under vikingatiden som i stort sätt allt avverkades. Ragnhildur Freysteinsdóttir berättade också vilka arter som finns i naturligt tillstånd och vilka arter som i huvudsak planteras. De sista föredraget hölls av Hraundís Guðmundsdóttir. Hon berättade om hur hon i sitt företag använder trä som råvara i sina produkter. 

Avslutningsvis fick deltagarna möjlighet att nätverka och delta i diskussioner för att utbyta idéer och fundera på utmaningar och samarbeten. 

Vi riktar ett stort tack till Skógarkonur – Skovkvinder Island som anordnade årets konferens. Vi tackar även Nordiska Skogskvinnor-nätverket och den isländska Skogsorganisationen för en lyckad konferens. 

Text: Emma Buss 

Nyheter

  1. Fullmaktige-2025-2028

    Benny Tjäru utsedd till fullmäktigeordförande för mandatperioden 2025–2028

    Österbotten

    Måndagen den 16 december samlades Skogsvårdsföreningen Österbotten rf:s nya fullmäktige och höll sitt första möte för mandatperioden 2025–2028. Mötet ägde rum i Runsor och 38 av 39 ledamöter (inklusive ersättare) närvarade. Av de sju styrelseledamöterna var sex närvarande.

    Läs mera
  2. fullmäktigevalet

    Fullmäktige 2025–2028

    Österbotten

    Torsdagen den 5 december fastställde valbestyrelsen för Skogsvårdsföreningen Österbotten resultatet i fullmäktigevalet 2024.

  3. Skogsvårdsföreningen Österbotten har beviljats märket Ett samhälleligt företag

    Skogsvårdsföreningen Österbotten har beviljats märket Ett samhälleligt företag

    Österbotten

    Skogsvårdsföreningen Österbotten har beviljats användningsrätt till märket Ett samhälleligt företag som ett bevis på att man har lyckats kombinera affärsmässiga och samhälleliga mål.